Ferianigt Stooten faan Ameerika

Tekst üüb Fering


Dön Ferianigt Stooten faan Ameerika san en lun uun Nuurd-Ameerika. Uun a nuurd leit Kanada, uun a süüd Meksiko, uun a uast a Atlantik an uun a waast a Pasiifik. Det hee 331.893.745 lidj (2021)[1]. At hoodsteed faan't lun as Washington.

Dön Ferianigt Stooten faan Ameerika uun Ameerika
Flag faan dön Ferianigt Stooten faan Ameerika (sant 1959)

Geografii Bewerke

Dön Ferianigt Stooten san det fjuard gratst lun üüb a eerd efter Schiina, Rüslun an Kanada.

At lun hee trii dialen: dön contiguous of conterminous Ferianigt Stooten (uk the lower forty-eight), Alaska an Hawaii.

Puerto Rico uun a Kariibik an dön United States Minor Outlying Islands an Guam uun e Pasiifik hiar uk tu't lun.

De huuchst ponkt uun't lun as Denali (6190 m), wat uun a süüd faan a bundesstoot Alaska leit.

Steeden Bewerke

Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:

# Steed Lidj (2020)[2] Koord
1 New York City 8.804.190
2 Los Angeles 3.898.747
3 Chicago 2.746.388
4 Houston 2.304.580
5 Phoenix 1.608.139
6 Philadelphia 1.603.797
7 San Antonio 1.434.625
8 San Diego 1.386.932
9 Dallas 1.304.379
10 San Jose 1.013.240

Iindialing faan Ferwalting Bewerke

At lun hee sant 1959 50 bundestooten. At hoodsteed Washington hiart tu neen stoot.

# Bundesstoot Tutreed
uun't Unioon
Grate
(km²)[3]
Lidj
(2019)[4]
1 Alabama 1819 131.173 4.903.185
2 Alaska 1959 1.477.946 731.545
3 Arizona 1912 294.204 7.278.717
4 Arkansas 1836 134.769 3.017.804
5 California 1850 403.489 39.512.223
6 Colorado 1876 268.428 5.758.736
7 Connecticut 1788 12.542 3.565.287
8 Delaware 1787 5047 973.764
9 Florida 1845 138.905 21.477.737
10 Georgia 1788 149.170 10.617.423
11 Hawaii 1959 16.634 1.415.872
12 Idaho 1890 214.043 1.787.065
13 Illinois 1818 143.795 12.671.821
14 Indiana 1816 92.791 6.732.219
15 Iowa 1846 144.667 3.155.070
16 Kansas 1861 211.753 2.913.314
17 Kentucky 1792 102.266 4.467.673
18 Louisiana 1812 111.903 4.648.794
19 Maine 1820 79.886 1.344.212
20 Maryland 1788 25.147 6.045.680
21 Massachusetts 1788 20.205 6.892.503
22 Michigan 1837 146.455 9.986.857
23 Minnesota 1858 206.236 5.639.632
24 Mississippi 1817 121.532 2.976.149
25 Missouri 1821 178.053 6.137.428
26 Montana 1889 376.965 1.068.778
27 Nebraska 1867 198.972 1.934.408
28 Nevada 1864 284.332 3.080.156
29 New Hampshire 1788 23.188 1.359.711
30 New Jersey 1787 19.048 8.882.190
31 New Mexico 1912 314.161 2.096.829
32 New York 1788 122.054 19.453.561
33 North Carolina 1789 125.918 10.488.084
34 North Dakota 1889 178.712 762.062
35 Ohio 1803 105.831 11.689.100
36 Oklahoma 1907 177.663 3.956.971
37 Oregon 1859 248.609 4.217.737
38 Pennsylvania 1787 115.883 12.801.989
39 Rhode Island 1790 2678 1.059.361
40 South Carolina 1788 77.858 5.148.714
41 South Dakota 1889 196.349 884.659
42 Tennessee 1796 106.800 6.829.174
43 Texas 1845 676.634 28.995.881
44 Utah 1896 212.885 3.205.958
45 Vermont 1791 23.872 623.989
46 Virginia 1788 102.283 8.535.519
47 Washington 1889 172.121 7.614.893
48 West Virginia 1863 62.267 1.792.147
49 Wisconsin 1848 140.269 5.822.434
50 Wyoming 1890 251.465 578.759

Politik Bewerke

A president faan't lun sant 2021 as Joe Biden

Kwelen Bewerke

  1. USA: States, citypopulation.de
  2. USA: States and Major Cities, citypopulation.de
  3. USA: States, citypopulation.de
  4. USA: States, citypopulation.de