Täkst aw mooringer frasch


Da Onondaga san åån foon da fiiw stame foon da Irokese. Jare tradisjonäle hiimstoun as jü Onondaga County, New York, am Syracuse haane. Ouerdåt ja made twasche da oudre stame boogeden, kömen da Irokese åltens bai da Onondaga tuhuupe, lik diling jare tradisjonäle bååse.

Da Irokese-stamme önj 1720, sööderlik foon dåt Ontariomeer.
Skizze foon Samuel de Champlain (1567/70-1635) foon san önjgrip aw en Onondaga toorp.
Onondaga County önj e stoot New York.


Histoori Bewerke

Önj e ameerikaanisch frihäidskrich (1775–1783) wjarn da Onondaga tujarst naitrool, ouers lääser striidjen da ma da ouer Irokese iinj da Feriinde Stoote ma da Änglönjere, eefter en amerikaanische önjgrip aw jare wichtiste toorp, di 20. april 1779. Foole Onondaga gingen deeram eefter Six Nations reservoot, Ontario/Kanada, eefterdåt da Feriinde Stoote ünoufhingi wörden wjarn. Da, da önj New York bliiwen (diling 1.475 manschne), san uner jü regiiring foon tradisjonäle bååse, da benååmd wårde foon da clan-mame, ålsü ai wääld wårde.

Di 11. märts 2005 mäldede jü Onondaga Nation, dåt ja önjspruch mååge aw ouer 7500 km2 lönj foon jare forålerne am Syracuse haane. Ja hoowe sü mör influs tu fouen bai dåt ökoloogisch widermåågen foon dåt Gebiit.


Di spräke Bewerke

Di Onondaga spräke wårt diling nuch snååked foon süwat 100 manschne önj Ontario än weestlik New York. Foole bjarne wörden ai mör önj e spräke aptäägen, ouerdåt ja ütlååked wörden, ouers nü wårt jü önj da schoule unerruchtet. Dåt as apfålend, dåt ja jüst äiwen as önj Saterlönj önj da bjarnetööninge önjfångd san.

Hü suken spräke önjenouder sat, koon huum en lait oufleese üt da füliene biispelseetiinge. Deerbai as ? en klik önj e stråås, stalt ålsü niinj frååg deer.

  • yá te?ethé?tha? - Jü haut ai.
  • yá te?ethe?thákwa? - Jü haude gewöönlik ai.
  • yá te?ethe?táhne? - Jü wal ai haue.
  • yá te?akothé?tih - Jü haude ai.
  • yá thayethé?tha - Jü schölj ai haue.

Än: kanonó? kanatowá:neh - New York as en grut stää.

Sii uk Bewerke


Ferbininge eefter büte Bewerke