Aleutisk
![]() |
Aleutisk of Unangans spriaken (aleutisk: Unangam Tunuu) — san en twiig faan a eskimo-aleutisk spriaken. Snaaket wurd jo faan amanbi 150 minsken fööraal uun a USA (Alaska) an uun Ruslun (Komandööreilunen).
Aleutisk | ||
---|---|---|
Snaaket uun |
USA (Alaska) an Ruslun | |
Spreegern | 150 (2007 juar) | |
Wedenskapelk iindialang |
| |
Spriak-Ufkörtang | ||
ISO 639-2: |
ale | |
ISO 639-3: |
ale |
SpriakwiisenBewerke
efter: Unangam Language Pre-contact Tribes and Dialects[1]
- Widjwaast-aleutisk
- Sasignan (ale. Sasignan; uast spriakwiisen Sasxinan; waast spriakwiisen Sasxinas; ing. Attuan). Attu, Agattu, Semichi eilunen.
- Rus-Aleutisk creole (ale. Kasakam Unangangis ; ing. Copper Island Aleut; rus. медновский язык). Kommandeureilunen.
- Madelwaast-aleutisk (ale. Aliguutax̂; ing. Atkan, Western Aleut]
- Naahmiĝus. Delarof (Amatignak, Tanaga) eilunen.
- Niiĝuĝis. Andreanof (Kanaga, Adak, Atka, Amlia, Seguam) eilunen.
- Uast-aleutisk (ale. Eastern Unangan, Eastern Aleut)
- Akuuĝun of Uniiĝun. Four Mountains (Amukta, Kagamil) eilunen.
- Qawalangin. Fox (Umnak, Samalga, waast Unalaska) eilunen.
- Qigiiĝun. Krenitzen (uast Unalaska, Akutan, Akun, Tigalda) eilunen.
- Qagaan Tayaĝungin. Sanak (Unimak, Sanak) eilunen.
- Taxtamam Tunuu. Belkofski.
- Qaĝiiĝun. Shumigan eilunen.
SkraftenBewerke
KyriliskBewerke
А | Б* | В* | Г | Г̑ | Д | Е* | Ж* | З† | И | І* | Й | К | Ҟ | Л | М | Н | Ҥ | О* | П* | Р* | С | Т | У | Ў | Ф* | Х | Х̑ | Ц* | Ч | Ш* | Щ* | Ъ | Ы* | Ь | Э* | Ю | Я | Ѳ* | Ѵ* |
а | б* | в* | г | г̑ | д | е* | ж* | з† | и | і* | й | к | ҟ | л | м | н | ҥ | о* | п* | р* | с | т | у | ў | ф* | х | х̑ | ц* | ч | ш* | щ* | ъ | ы* | ь | э* | ю | я | ѳ* | ѵ* |
* only for foreign words
† only for Sasignan dialect |
---|
LatiinskBewerke
A | B | CH | D | F | G | Ĝ | X | X̂ | H | I | K | L | M | N | O | Q | R | S | T | U | V | W | Y | Z |
a | b | ch | d | f | g | ĝ | x | x̂ | h | i | k | l | m | n | o | q | r | s | t | u | v | w | y | z |
Det muartaalBewerke
singular[2] | dual | plural | nuurdfresk (öömrang) |
Unangax̂ | Unangax | Unangan | Aleut fulk |
qax̂ | qax | qan | fask/fasker |
sax̂ | sax | san | fögel/fögler |
isux̂ | isux | isuĝin | wüf/wüfen |
tix̂lax̂ | tix̂lax | tix̂lan | aaren/aarner |
iqyax̂ | iqyax | iqyan | kajak/kajaks |
ilgaaĝux̂ | ilgaaĝux | ilgaaĝun | aachtfut/aachtfet |
MamenspriakBewerke
Aleutisk studententaalen uun a juaren 1987–1988:[3]
Skuul-regiuun | Mamenspriak spreegern | Nian mamenspriak spreegern | Gehial |
Aleuten | 2 | 16 | 18 |
Anchorage | 1 | 29 | 30 |
Bristol Bay | . | 1 | 1 |
Kenai | . | 1 | 1 |
Pribilof Islands | . | 70 | 70 |
Tanana | . | 18 | 18 |
TOTAL | 3 | 135 | 139 |
Aleutisk skuuljongen üüb a Aleuten an a Pribilof eilunen (10. Oktuuber 2000):[4]
- Atka %100
- Akutan %100
- St. Paul %97
- St. George %100
- King Cove %91
- Sand Point %86
- False Pass %83
- Nelson Lagoon %81
- Adak %73
- Nikolski %44
- Unalaska %19
- Cold Bay %17
KwelenBewerke
- ↑ Unangam Language Pre-contact Tribes and Dialects by Knut Bergland and Moses L. Dirks
- ↑ Barbara Švarný Carlson, Unangam Words Sweatshirt Project, May 1994
- ↑ Bilingual/Bicultural Education Programs
- ↑ Available data from the schools in the Aleutian and Pribilof Islands current as of October 10, 2000
Luke uk diarBewerke
- Aleuten
- www.alaskool.org (The Map of the Aleut Tribes and Dialects)
- Alice Taff and all. (2001), Phonetic structures of Aleut, Journal of Phonetics (2001) 29, 231-271