Amrum.pngTekst üüb Öömrang


Aleutisk of Unangans spriaken (aleutisk: Unangam Tunuu) — san en twiig faan a eskimo-aleutisk spriaken. Snaaket wurd jo faan amanbi 150 minsken fööraal uun a USA (Alaska) an uun Ruslun (Komandööreilunen).

Aleutisk

Snaaket uun

USA (Alaska) an Ruslun
Spreegern 150 (2007 juar)
Wedenskapelk
iindialang
Spriak-Ufkörtang
ISO 639-2:

ale

ISO 639-3:

ale

Aleuteneilunen
Komandööreilunen

SpriakwiisenBewerke

efter: Unangam Language Pre-contact Tribes and Dialects[1]

  • Widjwaast-aleutisk
    • Sasignan (ale. Sasignan; uast spriakwiisen Sasxinan; waast spriakwiisen Sasxinas; ing. Attuan). Attu, Agattu, Semichi eilunen.
    • Rus-Aleutisk creole (ale. Kasakam Unangangis ; ing. Copper Island Aleut; rus. медновский язык). Kommandeureilunen.
  • Madelwaast-aleutisk (ale. Aliguutax̂; ing. Atkan, Western Aleut]
    • Naahmiĝus. Delarof (Amatignak, Tanaga) eilunen.
    • Niiĝuĝis. Andreanof (Kanaga, Adak, Atka, Amlia, Seguam) eilunen.
  • Uast-aleutisk (ale. Eastern Unangan, Eastern Aleut)
    • Akuuĝun of Uniiĝun. Four Mountains (Amukta, Kagamil) eilunen.
    • Qawalangin. Fox (Umnak, Samalga, waast Unalaska) eilunen.
    • Qigiiĝun. Krenitzen (uast Unalaska, Akutan, Akun, Tigalda) eilunen.
    • Qagaan Tayaĝungin. Sanak (Unimak, Sanak) eilunen.
    • Taxtamam Tunuu. Belkofski.
    • Qaĝiiĝun. Shumigan eilunen.

SkraftenBewerke

KyriliskBewerke

А Б* В* Г Г̑ Д Е* Ж* З И І* Й К Ҟ Л М Н Ҥ О* П* Р* С Т У Ў Ф* Х Х̑ Ц* Ч Ш* Щ* Ъ Ы* Ь Э* Ю Я Ѳ* Ѵ*
а б* в* г г̑ д е* ж* з и і* й к ҟ л м н ҥ о* п* р* с т у ў ф* х х̑ ц* ч ш* щ* ъ ы* ь э* ю я ѳ* ѵ*
* only for foreign words

only for Sasignan dialect

LatiinskBewerke

A B CH D F G Ĝ X H I K L M N O Q R S T U V W Y Z
a b ch d f g ĝ x h i k l m n o q r s t u v w y z

Det muartaalBewerke

singular[2] dual plural nuurdfresk
(öömrang)
Unangax̂ Unangax Unangan Aleut fulk
qax̂ qax qan fask/fasker
sax̂ sax san fögel/fögler
isux̂ isux isuĝin wüf/wüfen
tix̂lax̂ tix̂lax tix̂lan aaren/aarner
iqyax̂ iqyax iqyan kajak/kajaks
ilgaaĝux̂ ilgaaĝux ilgaaĝun aachtfut/aachtfet

MamenspriakBewerke

Aleutisk studententaalen uun a juaren 1987–1988:[3]

Skuul-regiuun Mamenspriak spreegern Nian mamenspriak spreegern Gehial
Aleuten 2 16 18
Anchorage 1 29 30
Bristol Bay . 1 1
Kenai . 1 1
Pribilof Islands . 70 70
Tanana . 18 18
TOTAL 3 135 139

Aleutisk skuuljongen üüb a Aleuten an a Pribilof eilunen (10. Oktuuber 2000):[4]

KwelenBewerke

  1. Unangam Language Pre-contact Tribes and Dialects by Knut Bergland and Moses L. Dirks
  2. Barbara Švarný Carlson, Unangam Words Sweatshirt Project, May 1994
  3. Bilingual/Bicultural Education Programs
  4. Available data from the schools in the Aleutian and Pribilof Islands current as of October 10, 2000

Luke uk diarBewerke