Algonkin spriaken

(Widjerfeerd faan Algonkin)
Tekst üüb Öömrang


A Algonkin spriaken san en spriakfamile faan a uuriinwenern ("indiooner") uun Nuurdameerikoo.

Algonkin spriaken uun Nuurdameerikoo

En betj widjer faadet woort tuup mä Yurok an Wiyot uk faan Algisk spriaken snaaket.

Auersicht Bewerke

A enkelt spriaken skeel böös an san onerenööder ei tu ferstunen. Ütjstürwen spriaken haa en † tiaken.
Plains Algonkin

  • Arapaho of Arapaho-Atsina-Nawathinehena
  • Blackfoot (Ni'tsiitapipo'ahsin, Nitsipussin)
    • Siksika (Siksiká) – spriakwiis
      • Siksika A
      • Siksika B
    • Kainaa (Kainai) – spriakwiis
      • Kainaa A – onerspriakwiis
      • Kainaa B – onerspriakwiis
      • Kainaa C – onerspriakwiis
    • Nuurdelk Piikani (Aapátohsipikani) – spriakwiis
    • Süüdelk Piikani (Aamsskáápipikani) – spriakwiis
  • Cheyenne (Tsėhésenėstsestȯtse, Tsisinstsistots)
    • Cheyenne
      • Nuurdelk Cheyenne – spriakwiis
      • Süüdelk Cheyenne – spriakwiis
    • Sutaio (Soʼtaaʼe)
  • Cree of Cree–Montagnais–Naskapi
    • Plains Cree (Nēhiyawēwin)
    • Woods Cree / Woodland Cree (Nīhithawīwin)
    • Swampy Cree (mä Maskekon, Omaškêkowak, Omushkego) (Nêhinawêwin)
      • West Swampy Cree
      • East Swampy Cree
    • Moose Cree (York Cree, West Shore Cree, West Main Cree) (Nēhinawēwin)
    • East Cree (mä (Eastern) James Bay Cree, East Main Cree)
      • Northern East Cree (Īyiyū Ayimūn)
      • Southern East Cree (Īnū Ayimūn)
    • Naskapi (Iyuw Iyimuun)
    • Montagnais (Innu-aimun)
      • Southern Montagnais – spriakwiis
      • Eastern Montagnais – spriakwiis
      • Central Montagnais – spriakwiis
      • Labrador Montagnais – spriakwiis
    • Atikamekw (mä Attikamek, Tête de Boule, Attimewk, Atihkamekw, Atikamek)
    • Michif (en miskspriak faan a Métis faan Plains Cree an Fransöösk)
  • Fox-Skööl
  • Menomini
  • Miami-Illinois
  • Ojibwa-Potawatomi

Uast-Algonkin

Ferglik faan wurden Bewerke

Öömrang Massachusett[1] Loup (Nipmuc)[2] Narragansett[2] Penobscot[2][3] Munsee[2][4] Arapaho[5] Ojibwe[6]
'hirsk' ahtuhq attekeȣe nóonatch nòlke atóh hé3owoonéihii waawaashkeshi
'man aatj' noohsh nȣs nòsh n’mitangwes noxwe neisónoo noose
'kaanu' muhshoon amisȣl mishoon ámasol amaxol 3iiw jiimaan
'hanjüger' owóshaog (pluural) awéhle awéhleew cecnóhuu gekek
'trii' nushwe chȣi nìsh nahs nxáh nehi niswi
'dörtag' swinnichak chȣinchak swínchek nsinska nxináxke nisimidama
'breegen' poohkshau pȣkȣ’sau pokésha poskwenômuk ('breeg') paxkhílew ('bräächt') tówo’oni ('breeg') bookoshkaa
'hünj' annum alum ayim adia mwáakaneew he3 anim(osh)
'ialstian' môshipsq mansibsqȣe masipskw mahləs wóosóó3 biiwaanag(oonh)

Kwelen Bewerke

  1. J. H. Trumbull: Natick dictionary (XXV. Ausgabe). Government Printing Press, Washington DC 1903. Band 445, S. 27, 173, 285.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 D. J. Costa: The Dialectology of Southern New England Algonquian. In: H. C. Wolfart (Hrsg.): Papers of the 38th Algonquian Conference. S. 81–127. University of Manitoba Press, Winnipeg (Manitoba) 2007.
  3. G. T. Gambill: Freelang Abenaki Penobscot–English und English–Abenaki Penobscot online dictionary. Beaumont, Bangkok (Thailand) 2008.
  4. Munsee Language Resources (2013).
  5. L. Conthan: Arapaho-English dictionary. In: The Arapaho language: Documentation und Revitalization. University of California, Berkeley 2006.
  6. The Ojibwe’s People’s Dictionary. University of Minnesota Department of Linguistics, 2013.

Luke uk diar Bewerke

  Commonskategorii: Algonkin spriaken – Saamlang faan bilen of filmer