A güüromagneetisk ferhual (of uk: magneetogüürisk ferhual [1] )
γ
{\displaystyle \gamma }
as di bröök (ferhual ) faan dreiimpuls (of kialspin )
X
→
{\displaystyle {\vec {X}}}
faan en atomaar deelk troch sin magneetisk moment
μ
→
X
{\displaystyle {\vec {\mu }}_{X}}
μ
→
X
=
γ
X
X
→
{\displaystyle {\vec {\mu }}_{X}=\gamma _{X}{\vec {X}}}
.Det ment:
γ
X
=
|
μ
→
X
|
|
X
→
|
{\displaystyle \gamma _{X}={\frac {|{\vec {\mu }}_{X}|}{|{\vec {X}}|}}}
.
Uun't SI-süsteem as det ianhaid för di güüromagneetisk ferhual A ·s ·kg −1 of uk s −1 ·T −1 .
γS för di kialspin faan en atomaar deelkBewerke
För en deelk mä di kialspin
S
→
{\displaystyle {\vec {S}}}
täält:
μ
→
S
=
γ
S
S
→
{\displaystyle {\vec {\mu }}_{S}=\gamma _{S}{\vec {S}}}
, of uk
γ
S
=
|
μ
S
→
|
|
S
→
|
{\displaystyle \gamma _{S}={\frac {|{\vec {\mu _{S}}}|}{|{\vec {S}}|}}}
Didiar wäärs stäänt för arke slach faan deelken fääst. Hi as t.b.
γ
Proton
=
2,675
221
900
(
18
)
⋅
10
8
rad
s
−
1
T
−
1
{\displaystyle \gamma _{\text{Proton}}=2{,}675\,221\,900(18)\cdot 10^{8}\ {\text{rad}}\;\mathrm {s} ^{-1}\ {\text{T}}^{-1}\,}
γ
Elektron
=
1,760
859
644
(
11
)
⋅
10
11
rad
s
−
1
T
−
1
{\displaystyle \gamma _{\text{Elektron}}=1{,}760\,859\,644(11)\cdot 10^{11}\ {\text{rad}}\;\mathrm {s} ^{-1}\ {\text{T}}^{-1}\,}
↑ Manfred Hesse, Herbert Meier, Bernd Zeeh: Spektroskopische Methoden in der organischen Chemie . 7. aplaag, Georg Thieme Verlag, Stuttgart, 2005, ISBN 3-13-576107-X