Miat
Norm
SI-ianhaid
Nööm
Hertz
Tiaken
H z {\displaystyle \mathrm {Hz} }
Füsikaalisk grate
Frekwens
Formeltiaken
f , ν {\displaystyle f,\,\nu }
Dimenjuun
T −1 Uun SI-Ianhaiden
1 H z = 1 1 s {\displaystyle \mathrm {1\,Hz=1\;{\frac {1}{s}}} }
Näämd efter
Heinrich Hertz
Hinget tuup mä
Sekund
Luke uk diar: Rpm
Hertz (mä det ufkörtang Hz) as en SI-ianhaid för't frekwens . Hat sait, hüfölsis uun ian sekund en föörgung uflääpt. Det ianhaid as efter die füüsiker Heinrich Hertz näämd.
Frekwens an Ufkörtangen
Bewerke
Laider mä det frekwens:f = 0 , 5 Hz {\displaystyle f=0,5\,{\text{Hz}}} f = 1 Hz {\displaystyle f=1\,{\text{Hz}}} f = 2 Hz {\displaystyle f=2\,{\text{Hz}}} Betiaknang
Ianhaid
Faktor
Amreegnang
Bispalen
Kilohertz
kHz
10 3 {\displaystyle 10^{3}}
1000 H z {\displaystyle 1000\,\mathrm {Hz} }
Düüsen föörgunger per sekund. Huuch tuuner haa en frekwens faan bit tu 20 kHz.
Megahertz
MHz
10 6 {\displaystyle 10^{6}}
1000 k H z {\displaystyle 1000\,\mathrm {kHz} }
Ian miljuun föörgunger per sekund. UKW-raadios schüür funkwaagen mä en frekwens am 100 MHz.
Gigahertz
GHz
10 9 {\displaystyle 10^{9}}
1000 M H z {\displaystyle 1000\,\mathrm {MHz} }
Ian miljaard föörgunger per sekund. PC-prosesern werke mä en frekwens faan muar GHz.
Terahertz
THz
10 12 {\displaystyle 10^{12}}
1000 G H z {\displaystyle 1000\,\mathrm {GHz} }
Ian biljuun föörgunger per sekund. Laachtwaagen haa en frekwens faan amanbi 500 THz.
Petahertz
PHz
10 15 {\displaystyle 10^{15}}
1000 T H z {\displaystyle 1000\,\mathrm {THz} }
Ian biljaard föörgunger per sekund. Röntgenwaagen struale mä son frekwens.