Amrum.pngTekst üüb Öömrang


Hirs(e) as di nööm faan en hialer rä slacher kurn. Jo hiar tu det plaantenfamile swetgäärs (Poaceae). Det wurd komt faan't ualgermaans hirsa, hirsi of hirso uf an ment so föl üs iidj. Al föör 8000 juar as diar bruad faan maaget wurden.

Hirseplaanten
Hirsekialer

Sköölen an SlacherBearbeiten

Sorghum
  • Sorghum
    S. bicolor (Milo, Sokerhirse)
    S. × drummondii (Sudaangäärs)
Millethirsen
  • Brachiaria
    B. deflexa
    B. ramosa
  • Coix
    C. lacryma-jobi
  • Digitaria
    D. exilis (witj fonio)
    D. iburua (suart fonio)
    D. compacta
    D. cruciata
    D. sanguinalis
  • Echinochloa
    E. frumentacea (Jaapanhirse)
    E. esculenta
    E. crus-galli
    E. stagnina
    E. colona
    E. pyramidalis (Antiloopengäärs)
  • Eleusine
    E. coracana (Fangerhirse)
  • Eragrostis
    E. tef (Teff)
    E. pilosa
  • Panicum (Hirse)
    P. miliaceum
    P. hirticaule = P. sonorum
    P. sumatrense
    P. virgatum
    P. turgidum, P. laetum, P. anabaptistum
    P. decompositum
  • Paspalum
    P. scrobiculatum
  • Pennisetum
    P. glaucum (Parlhirse)
  • Setaria
    S. italica
    S. sphacelata, S. pumila, S. verticillata, S. finita, S. parviflora
  • Urochloa
    U. panicoides
    U. mosambicensis, U. trichopus, U. brizantha = Brachiaria brizantha

Luke uk diarBearbeiten

  Commonskategorii: Millethirse – Saamlang faan bilen of filmer
  Commonskategorii: Sorghumhirse – Saamlang faan bilen of filmer