Didiar artiikel ment det füsikaalisk grate. Luke uk bi Wederstant (muardüüdag).
Tekst üüb Öömrang


Füsikaalisk grate
Nööm Elektrisk wederstant
Formeltiaken
Gratin- an
Ianhaidensüsteem
Ianhaid Dimension
SI-süsteem Ω M·L2·I−2·T−3

Di elektrisk wederstant as en eegenskap faan en materiool an sait uun, hüföl elektrisk späänang brükt woort, am en elektrisken struum troch en struumfeerer (= di wederstant) tu sjüüren. Det formeltiaken as R – det komt faan't latiinsk resistere (wederstun). Uun't SI-süsteem woort di wederstant mä Ohm betiakent, det ianhaidentiaken as di greks buksteew Ω ("Omega").

Bestemang Bewerke

Di elektrisk wederstant hinget direkt mä di elektrisk struum an't elektrisk späänang tuup:

 

Wan struum troch en wederstant lääpt, fäält det späänang uf an do entstäänt waremk efter det formel:

 

Diarbi as   di elektrisk efekt.

Luke uk diar Bewerke