Dai
(Widjerfeerd faan Mundai)
"Dai" uun ööder spriakwiisen
![]() |
Miat | |
---|---|
Norm | SI-ianhaid |
Nööm | Dai |
Tiaken | [1] |
Füsikaalisk grate | Tidj |
Dimenjuun | |
Dimenjuunsümbool | |
Uun SI-Ianhaiden | |
Luke uk diar: Juar, Muun, Stünj, Minüüt |
En dai as en miat för't tidj an hää flook bedüüdangen.
Füsiik Bewerke
Ään dai (d) hää 24 stünj, 1.440 minüüten of 86.400 sekunden.
Astronomii Bewerke
En dai as det tidj, huar a eerd ham iansis am ham salew dreit. Di "san-dai" düüret 24 stünj, man uun disalew tidj dreit a eerd ham uk en letj stak widjer am a san. Sodenang as di "stäär-dai" en betj kurter, det san sowat 23 stünj, 56 minüüten an 4 sekunden.
At lengde faan en dai üüb dön öler planeeten faan't sansüsteem kön linger of kurter üüs üüb a eerd wees:
- en dai üüb Merkurius wooret amanbi 59 daar üüb a eerd;
- en dai üüb Weenus wooret amanbi 118 daar;
- en dai üüb Mars wooret amanbi 37 minüüten linger üüs üüb a eerd;
- en dai üüb Juupiter wooret bluat 10 stünj;
- en dai üüb Saturnus wooret 10 stünj an 42 minüüten;
- en dai üüb Uranus wooret 17 stünj an 14 minüüten; an
- en dai üüb Neptunus wooret 16 stünj an 6 minüüten.
Siafaard Bewerke
En dai begant, wan a san apgongt an häält ap, wan a san onergongt. Do komt a naacht. Sodenang as't üüb a nuurdelk eerdheleft uun a somer linger dai üs uun a wonter. De lingst dai as bi't Somersankiar an de kurtst bi't Wontersankiar.
Kalender Bewerke
Diar san sööwen wegdaar:
# | Öömrang | Fering | Sölring | Wiidinghiirder | Mooring | Hoorninger | Hoolmer | Haliifreesk | Halunder | Seeltersk | Waastfresk | Ufkemst |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | Mundai | Mundai | Mondai | Mundäi | Moundi | Moundi | Moondi | Mööndii | Mundai | Moundai | Moandei | a dai faan a muun |
2 | Teisdai | Teisdai | Tiisdai | Teedäi | Täisdi | Täisdi | Teesdi | Taisdii | Taisdai | Täisdai | Tiisdei | faan de ualgermaans god Tyr |
3 | Wäärnsdai | Weedensdai | Winjsdai | Wjinsdäi | Weensdi | Winsdi | Weensdi | Maaderwich | Meddeweeken of Merreweeken | Middewíek | Woansdei | faan de ualgermaans god Odin (ualingels: Woden) |
4 | Süürsdai | Tüürsdai | Türsdai | Türdäi | Törsdi | Tünersdi | Tünersdi | Tonersdii | Tünnersdai | Tuunsdai | Tongersdei | faan de ualgermaans god Thor (toner) |
5 | Freidai | Freidai | Friidai | Fraidäi | Fraidi | Fraidi | Fraidi | Fraidii | Fraidai | Fräindai | Freed | faan de ualgermaans gödin Frigg |
6 | Saninj | Saninj | Seninj | Sänjin | Saneene | Saneene | Saneene | Soneene | Senin | Snäivende of Sneeuwende | Sneon | a inj föör a dai faan a san |
7 | Söndai | Söndai | Sendai | Sändäi | Sandi | Sandi | Saandi | Sondii | Sendai | Sundai | Snein | a dai faan a san |
Spreegwurden Bewerke
Luke uk diar Bewerke
Commonskategorii: Dai – Saamlang faan bilen of filmer
Futnuuten Bewerke
- ↑ 1,0 1,1 Volkert Faltings an Reinhard Jannen: Fering-Öömrang Spreegwurdleksikon, Hüsem 2012