Pasaat
![]() |
Pasaat (portugiisk passar ‚pasiare‘, ‚föörbitji‘) as en stüdagen winj uun a nuurdelk an süüdelk troopen trinjam a hialer eerd. Üüb a nuurdelk eerdheleft weit hi faan nuurduast, üüb a süüdelk eerdheleft faan süüduast. Uun a maden diartesken weit at bal goorei, det as det banertroopisk konwergens (ITC, faan ingelsk: inter-tropical convergence) of ekwatoriaal jipdrukrön. A sialidj sai diar kalmen tu, faan fransöösk calme of ingelsk calm = raueg, winjstal. Det as oober man en smäälen strimel mä ünseeker winj, diarför haa a sialidj uk di nööm mallungen.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/18/Map_prevailing_winds_on_earth.png/400px-Map_prevailing_winds_on_earth.png)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Atmospheric_circulation-de.svg/220px-Atmospheric_circulation-de.svg.png)
Uun a ferluup faan a juarstidjen waanert di pasaatwinj oober muar efter nuurden of efter süüden. Bütjen faan't pasaatregiuun weit üüb a eerd miast en waastwinj. Bi di auergung faan pasaat tu waastwinj as't uk flooksis winjstal, det san a hingstbreetjin an uk mallungen. Wan a siilskeb diar iar fäästseeden haa an ei widjer kaam, skul's hör hingster slaachte, auer det drankweeder knaap wurd, ferlicht komt di nööm diar faan uf.