Bälgien
![]() |
|
Bälgien, åmtlik et Kiningrik Bälgien, as en lönj önjt weesten foon Euroopa. Et lönj wårt önjt norden foon da Neederlönje, önjt ååsten foon Tjüschlönj, önjt söödååsten foon Luksemborj, önjt sööden foon Frånkrik än önjt weesten foon e Kanool begränsed. Deer booge 11.521.238 mansche (önjfång 2021)[1]. E hoodstää foont lönj as Brussel.
GeografiiBewerke
Indiiling foon FerwåltingBewerke
Bälgien heet tiin prowinse:
# | Prowins | Grutelse (km²)[2] | Inboogere (2021)[2] | Hoodstää |
---|---|---|---|---|
1 | Ååstflandern | 2982 | 1.531.745 | Gent |
2 | Antwerpen | 2867 | 1.875.524 | Antwerpen |
3 | Fläämisch-Brabant | 2106 | 1.162.084 | Lööwen |
4 | Hennegau | 3786 | 1.345.947 | Mons |
5 | Limborj | 2422 | 880.397 | Hasselt |
6 | Luksemborj | 4440 | 288.722 | Arlon |
7 | Lüttich | 3862 | 1.109.067 | Lüttich |
8 | Namur | 3666 | 497.073 | Namur |
9 | Waloonisch-Brabant | 1091 | 407.397 | Wavre |
10 | Weestflandern | 3144 | 1.203.312 | Brügge |
PolitiikBewerke
Bälgien as sunt di 27de önj e Jülmoune 1945 lasmoot foon e Feriind Nasjoone. Et lönj as sunt e began (1957, as et dåt Europäisch Wjartschapsgemiinschap wus) lasmoot foon jü Europäisch Unjoon. Et lönj as uk sunt e began (1949) foon NATO.
KwäleBewerke
- ↑ Belgium: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ 2,0 2,1 Belgium: Administrative Division, citypopulation.de
Ååstenrik | Albaanien | Bälgien | Bulgaarien | Dånmark | Estlönj | Feriind Kiningrik | Finlönj | Frånkrik | Griikenlönj | Republiik Irlönj | Islönj | Itaalien | Letlönj | Litauen | Luksemborj | Malta | Neederlönje | Norweegen | Poolen | Portugal | Rumäänien | Ruslönj | Slowakäi | Swaits | Swärik | Sloweenien | Spaanien | Tjüschlönj | Tschechien | Ungarn ...än oudere lönje