Tekst üüb Öömrang



Serbien (serbisk Србија/Srbija harke?/i) as en banenlun uun Süüduasteuroopa. A naiberlunen san uun't uasten Ungarn, Rumeenien an Bulgaarien, uun't süüden Nuurd-Matsedoonien, Albaanien an at Kosovo, an uun't waasten Montenegro, Bosnien an Herzegowina an Kroaatien.

Република Србија
Republika Srbija

Republiik Serbien
Flagge Serbiens
Flagge Serbiens
Wappen Serbiens
Wappen Serbiens
Flag Woopen
Amtelk spriak Serbisk, steedenwis uk manertaalspriaken[1]
Hoodstääd Belgrad
Stootsfurem Parlamentaarisk republiik
Regiarangsfurem Parlamentaarisk demokratii
Stootsbaas President Aleksandar Vučić
Regiarangsbaas Ministerpresident Ana Brnabić
Grate 88.3611 (110.) km²
77.4742 (115.) km²
Iinwenern 7.120.666[2] (Fulkstäälang 2011)2
Iinwenern per km² 91,922 Iinw./km²
BIP
  • Total (PPP)
  • Total (Nominal)
  • BIP/Einw. (PPP)
  • BIP/Einw. (Nominaal)
2010
  • $80,104 Milliarden (66.)
  • $38,707 Milliarden (64.)
  • $10.830 (70.)
  • $5.233 (64.)
HDI 0,735 (60.)[3]
Münt Dinaar (RSD)
Grünjlaanj 15. Febrewoore 1835 Iarst ferfaadang
5. Jüüne 2006 üs parlamentaarisk republiik
Suwereniteet 25. Maarts 1867 Fürstendoom Serbien
13. Jüüle 1878 Internatsjuunaal gudkäänd
Natsionaalhümne Bože Pravde
Natsionaalfeierdai 15. Febrewoore (1835)
Tidjsoon UTC+1 MEZ
UTC+2 MESZ (Maarts bit Oktuuber)
Autokääntiaken SRB
TLD .rs
Tilefoonföörwool +381
1 = mä Kosovo
2 = saner Kosovo

Geografii Bewerke

Grat stääden Bewerke

Stääd Iinwenern Iinw. (Gemeen)
Belgrad 1.154.589 1.639.121
Novi Sad 221.854 335.701 (mä Petrovaradin)
Niš 182.208 257.867
Kragujevac 147.281 177.468
Subotica 105.681 141.554
Pančevo 90.776 123.414
Novi Pazar 85.996 125.000
Zrenjanin 76.511 123.362
Čačak 72.184 114.809
Kraljevo 63.030 124.554
Smederevo 63.028 107.528

Grat stääden uun Kosovo Bewerke

Stääd (Albaansk/Serbisk) Iinw. (Gemeen)[4]
Prishtinë/Priština 198.214
Prizren 178.112
Ferizaj/Uroševac 108.690
Peja/Peć 95.723
Gjakova/Đakovica 94.158
Gjilan/Gnjilane 90.015
Podujeva/Podujevo 87.933
Mitrovica/Kosovska Mitrovica 71.601
Vushtrria/Vučitrn 69.881
Suhareka/Suva Reka 59.702

Indialang faan Ferwaltang Bewerke

Serbien hää 23 distrikten:

# Distrikt üüb Serbisk Lidj (2022)[5]
1 Bor Борска област 101.100
2 Belgrad Београдска област 1.681.405
3 Braničevo Браничевска област 156.367
4 Jablanica Јабланичка област 184.502
5 Kolubara Колубарска област 154.497
6 Madel-Banat Средњобанатска област 157.711
7 Mačva Мачванска област 265.377
8 Moravica Моравичка област 189.281
9 Niš Нишавска област 343.950
10 Nuurd-Bačka Севернобачка област 160.163
11 Nuurd-Banat Севернобанатска област 117.896
12 Pčinja Пчињска област 193.802
13 Pirot Пиротска област 76.700
14 Pomoravlje Поморавска област 182.047
15 Rasina Расинска област 207.197
16 Raška Рашка област 296.532
17 Süüd-Bačka Јужнобачка област 607.178
18 Süüd-Banat Јужнобанатска област 260.244
19 Srem Сремска област 282.547
20 Šumadija Шумадијска област 269.728
21 Toplica Топличка област 77.341
22 Waast-Bačka Западнобачка област 154.491
23 Zaječar Зајечарска област 96.715
24 Zlatibor Златиборска област 254.659

Ferwisang efter bütjen Bewerke

  Wikimedia Atlas: Serbien – Geograafisk an histoorisk koorden
  Commonskategorii: Serbien – Saamlang faan bilen of filmer

Futnuuten Bewerke

  1. Artiikel 10 faan a Serbisk Ferfaadang
  2. Fulkstäälang faan Oktuuber 2011 (PDF; 2,3 MB)
  3. Human Development Index (HDI): 2010 Rankings
  4. Fulkstäälang 2011
  5. Serbia: Administrative Division, citypopulation.de