Taning
![]() |
Woopen | Tjüschlönjkoord | |
---|---|---|
![]() |
| |
Gründooten | ||
Bundeslönj: | Slaswik-Holstiinj | |
Kris: | Nordfraschlönj | |
Huugde ouer NN: | 2 m ouer NN | |
Grutelse: | 44,41 km² | |
Inboogere: |
4.908 (31. Det. 2021)[1] | |
Inboogere per km²: | 111 Inboogere per km² | |
Postkåntåål: | 25832 | |
Tilefoonfoorwoolen: | 04861, 04862 | |
Kfz-Kåntiiken: | NF, üülj: TÖN | |
Gemiindenumer: | 01 0 54 138 | |
LOCODE: | DE TOE | |
NUTS: | DEF07 | |
Adres foon e stääferwalting: | Am Markt 1 25832 Taning | |
Internetsid: | ||
Bürgemäister: | Dorothe Krömmer (CDU) | |
Lååg foon jü stää Taning önj e Kris Nordfraschlönj | ||
Taning ((öö.)Tönang, tjüsch: Tönning, dånsch: Tønning) as en stää önj e Kris Nordfraschlönj, Slaswik-Holstiinj. Deer booge 4984 manschne (2019)[2]. Tu e gemiine Taning hiire uk da toorpe Kååting (Kating), Kååtingsiil (Katingsiel), Ålwersem (Olwersum) än Grut Ålwersem (Groß-Olwersum). Taning läit aw't huulewailönj Ääderstää.
GeografiiBewerke
E stää Taning läit bai e nordkånte foon e müning foon e Ääder Struum. Dåt heet en huuwen, wat önj dåt 17. iirhunert grääwen wörd. Di Gräine Küstwäi gungt dör e ååstkånte foon e stää Taning.
Önjt sööden foon e stää läit Ålwersem. Önjt weesten foon Ålwersem san Grut-Ålwesem än Kååting. Kååtingsiil läit önjt söödweesten foon e gemiine.
Di Kååting Hoolting läit önjt sööden foon e gemiine, önjt sööden foon e Norderluchslüütj (Norderlochgraben). Uk önj e gemiine as e Natörschöölberik Gräin Ailönj ma Ääderwåt (Naturschutzgebiet Grüne Insel mit Eiderwatt), bai di Ääder önjt sööden foon Grut-Ålwersem.
HistooriBewerke
E Taninghiird wörd for di jarste keer 1187 nååmd. Dåt wus diilj foon e Uthlande. 1186 wörd jü St.-Laurentius-Schörk foon nü grünläid. 1414 wörd e stää dilbråned.
Dåt jarst Beloogering foon Taning (1700) än dåt ouder Beloogering foon Taning (1713-1714) wjarn bejääwenhäide önj di Grute Nordische Krich (1700-1721). Foon 1867 tu e reform foon e krise (1970) wus e stää e hoodstää foon e Kris Ääderstää.
Di 1. önj e Ismoune 1974 wörden e toorpe Kååting, Kååtingsiil, Ålwersem än Grut-Ålwersem diile foon Taning.
PersöönlikhäideBewerke
- Hein Hoop (1927-1986), schriwer.
Kiik uk deerBewerke
ReferäntseBewerke
- ↑ Statistikamt Nord – Bevölkerung der Gemeinden in Schleswig-Holstein 4. Quartal 2021 (XLS-datei) (Widjerfeerd üüb grünjlaag faan't fulkstäälang 2011) (Heelp aw tjüsch)
- ↑ Nordfriesland: County in Schleswig-Holstein, citypopulation.de
Åktoorp | Oornshaud | Årnfjål | Årnfjålfäil | Aalkersem | Aalmtoorp | Alwat | Oowentoft | Beergem | Bjarntoorp | Bååmst | Bonlem | Boorlem | Borigsem | Bousbel | Braarep | Bramstedtlund | Bräist | Brääklem | Doogebel | Draage | Trölstrup | Dunsem | Elisabeth-Sophien-Kuuch | Ellhöft | Ämelsbel-Hoorbel | Ding-Sönj | Freesendelf | Friedrich-Wilhelm-Lübke-Kuuch | Friedrichstääd | Galmsbel | Garding | Sarkspal Garding | Golbäk | Gelün | A Grööd | Grothusenkuuch | A Huug | Haselund | Haatst | Haatstinger Määrsch | Höögel | Holm | Hörnem | Hoorst | Huude | Humptoorp | Hüsem | Imensteed | Jåålönj | Kaamp | Kuurlem | Katharinenheerd | Klangsbel | Klasbel | Koolnbütel | Kolkerhii | Kotzenbel | Låålönj | A Nääs | E Hoorne | Leek | Leeksguurd | List | Jöömst | Läitjholem | Madlem | Melst | Neebel | Naischöspel | Njiblem | Naibel | Noorsaarep | Nuurderfriedrichskuuch | Nuurdstrun (gemeen) | Noorst | E Hoolme | Ööwenem | Oldenswort | Oldersbek | Åldrop | Olersem | Uastenfial | Aaster-Uurst | Uasterheewer | Pelwerem | Poppenbüll | Ramsteed | Raantrem | Reußenkuuger | Risem-Lonham | Runees | Sankt Peter-Ording | Swåbstää | Swiasing | Seet | Simonsberag | Salwit | Säänebel | Språkebel | Ståårem | Stääsönj | Strükem | Söleraanj | Süderhöft | Läigem | Süüdermaask | Söl' (Gimiindi) | Tating | Tetenbüll | Taningstää | Tönang | Tümlauer Kuuch | Ülwesbel | Äphüsem | Ödersem | Fjåål | Folerwiik | Fåålst | Wäilt | Woningstair-Brēderep | Weester-Uurst | Waasterheewer | Weestre | Winert | E Wäsk | Wiisem | Witbek | Witjdün | Witswort | Wååbel | Wraksem | A Wik