Nuurdwaast (Prowins uun Süüdaafrika)
![]() |
Det Nuurdwaast Prowins (üüb Ingels: North West Province, üüb Tswana: Bokone Bophirima) as ian faan dön njüügen prowinsen faan Süüdaafrika. At prowins leit uun a nuurd faan't lun. Uun a nuurd an nuurdwaast leit Botsuana, uun a nuurduast det Limpopo Prowins, uun a uast det Gauteng Prowins, uun a süüduast det Freistoot Prowins an uun a süüdwaast det Nuurdkap Prowins. Det hee 3.509.953 lidj (2011)[1]. At hoodsteed faan’t prowins as Mahikeng.

Geografii Bewerke
A Magaliesberger lei uun a nuurduast faan't prowins an de Vaal Struum maaget at grens uun a süüd. At süüddial faan a nuurdwaast as en widj gebiit faan flaak lun an a nuurddial hee ei föl buumer.
Steeden Bewerke
Koord faan det Nuurdwaast Prowins |
Dön tjiin gratst steeden uun't prowins san:
# | Steed | Lidj (2011)[2] |
---|---|---|
1 | Rustenburg | 311.901 |
2 | Klerksdorp | 189.496 |
3 | Potchefstroom | 148.804 |
4 | Orkney | 91.854 |
5 | Brits | 65.113 |
6 | Mahikeng | 64.359 |
7 | Stilfontein | 63.836 |
8 | Vryburg | 46.639 |
9 | Lichtenburg | 45.449 |
10 | Letlhabile | 41.497 |
Iindialing faan Ferwalting Bewerke
At prowins hee fjauer distrikt-munisipaliteeten:
Befölkring Bewerke
Det letst folksteeling wiar uun't juar 2011. Efter a resultooten hee't prowins 3.509.953 lidj: 1.779.903 faan a lidj san karmen an 1.730.049 san wüfhööd[3].
Spriiken Bewerke
Efter't folksteeling uun't juar 2001, 65,4 % faan a lidj uun't prowins snaaket Tswana (Setswana) an 7,5 % Afrikaans[4].
Histoore Bewerke
At prowins wurd 1994 grünlaanjen, üüs dialen faan det Kapprowins an det Transvaal Prowins mä dial faan't bantustan Bophuthatswana tuplaanjen wurd.
Politiik Bewerke
Det North West Provincial Legislature as at parlament faan't prowins. Det weelet at kabinet an a premier-minister faan't prowins faan't partei of koalitschuun, wat dön miast lasmaaten uun't parlament hee. A premier-minister faan't prowins sant 2018 as Job Mokgoro faan det African National Congress (ANC). Det ANC as sant 1994 det starkst partei uun't parlament.
Dön ual premier-minister san: Wendy Nelson (Mei-Jüüne 2018), Supra Mahumapelo (2014-2018), Thandi Modise (2010-2014), Maureen Modiselle (2009-2010), Edna Molewa (2004-2009), Popo Molefe (1994-2004).
Wiartskap Bewerke
At prowins hed uun't juar 2016 en BIP faan 279.733 miljuunen Rand, wat 6,4 % faan't BIP faan Süüdaafrika as[5]. Det wichtigst sektoor uun't wiartskap faan't a Nuurdwaast as a berigbau, wat muar üüs at heleft faan't BIP faan't prowins bidreecht. A hoodmineraalien san:
- gul, wat uun Orkney an Klerksorp ufbaut wurt;
- platin, wat uun Rustenburg an Brits ufbaut wurt; an
- diamanten, wat uun Lichtenburg, Christiana an Bloemhof ufbaut wurt.
Kwelen Bewerke
- ↑ South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
- ↑ South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
- ↑ North West: Province in South Africa, citypopulation.de
- ↑ Folksteeling faan 2001 (Resultoot üüs pdf; 624 kB) (Memento faan di 18. Mei 2012 uun't Internet Archive), s. 16.
- ↑ Stats SA, Provincial GDP Figures