Kanada
![]() |
Kanada (ingelsk an fransöösk: Canada) as en lun uun Nuurd-Ameerikoo. Uun't nuurden leit at Arktisk Sia an Greenlun, uun't süüden an nuurdwaasten a Ferianagt Stooten faan Ameerikoo, uun't waasten a Pasiifik, an uun't uasten a Atlantik. Uun Kanada lewe 34 miljuun minsken, det as plaats 36. üüb a eerd.
Kanada | |||||
| |||||
Woolspröök: A Mari Usque Ad Mare | |||||
Amtelk spriak | Ingelsk, Fransöösk | ||||
Hoodstääd | Ottawa | ||||
Stootsfurem | Parlamentaarisk monarchii | ||||
Stootsbaas | Könang Kaarl III., fertreeden faan Generaalguwernöör Mary Simon | ||||
Regiarangsbaas | Iarst minister Justin Trudeau | ||||
Grate | 9.984.670 km² | ||||
Iinwenern | 34.278.406 (2011) | ||||
Iinwenern per km² | 3,4 Iinw./km² | ||||
BIP
|
2008
| ||||
HDI | 0,888 (plaats 8.) | ||||
Münt | Kanaadisk Dooler | ||||
Suwereniteet | 1982 (formaal) | ||||
Natsionaalhümne | O Canada | ||||
Tidjsoon | UTC −3,5 bit −8 | ||||
Autokääntiaken | CDN | ||||
TLD | .ca | ||||
Tilefoonföörwool | +1 | ||||
![]() |
Beskriiwang Bewerke
Spriaken Bewerke
Amtelk spriaken:
Spriaken faan a ual iinwenern:
- Eskimo-aleutisk spriaken : Uummarmiutun, Waastkanada inuit, Siglitun, Inuinnaqtun, Kangiryuarmiutun, Natsilingmiutut, Utkuhiksalik, Uastkanada inuit, Nunatsiavummiutut
- Na-Dene spriaken : Tlingit, Boower-Tanana, Nuurd-Tutchone, Süüd-Tutchone, Gwich’in, Hän, Tagish, Tahltan, Kaska, Daneza, Sekani, Süüd-Slavey, Nuurd-Slavey, Dogrib, Denesuline, Tsetsaut, Sarsi, Nadot’en-Wets’uwet’en, Dakelh, Tsilhqot’in, Nicola
Spriaken faan a ual iinwenern | Spreegertaalen | Mamenspriak | Hüs spriak |
---|---|---|---|
Cree | 99,950 | 78,855 | 47,190 |
Uastkanada inuit | 35,690 | 32,010 | 25,290 |
Ojibwe | 32,460 | 11,115 | 11,115 |
Montagnais-Naskapi (Innu) | 11,815 | 10,970 | 9,720 |
Denesuline | 11,130 | 9,750 | 7,490 |
Oji-Cree (Anishinini) | 12,605 | 8,480 | 8,480 |
Mi’kmaq | 8,750 | 7,365 | 3,985 |
Siouan languages (Dakota/Sioux) | 6,495 | 5,585 | 3,780 |
Atikamekw | 5,645 | 5,245 | 4,745 |
Blackfoot | 4,915 | 3,085 | 3,085 |
Tłįchǫ of Dogrib | 2,645 | 2,015 | 1,110 |
Algonquin | 2,685 | 1,920 | 385 |
Dakelh | 2,495 | 1,560 | 605 |
Gitksan | 1,575 | 1,175 | 320 |
Tsilhqot’in | 1,400 | 1,070 | 435 |
Nuurd-Slavey | 1,235 | 650 | 650 |
Süüd-Slavey | 2,315 | 600 | 600 |
Malecite | 790 | 535 | 140 |
Chipewyan | 770 | 525 | 125 |
Inuinnaqtun | 580 | 370 | 70 |
Gwich’in | 570 | 355 | 25 |
Mohawk | 615 | 290 | 20 |
Shuswap | 1,650 | 250 | 250 |
Nisga’a | 1,090 | 250 | 250 |
Tlingit | 175 | 0 | 0 |
Prowinsen an teritoorien Bewerke
Prowins of Teritoorium |
Hoodstääd | Grate uun km² |
Iinwenern (2006)[2] |
---|---|---|---|
Alberta | Edmonton | 661.848 | 3.290.350 |
British Columbia | Victoria | 944.735 | 4.113.487 |
Manitoba | Winnipeg | 553.556 | 1.148.401 |
Neufundland an Labrador | St. John’s | 405.212 | 505.469 |
New Brunswick | Fredericton | 71.450 | 729.997 |
Nova Scotia | Halifax | 55.284 | 913.462 |
Ontario | Toronto | 1.076.395 | 12.160.282 |
Prince Edward Eilun | Charlottetown | 5.660 | 135.851 |
Quebec | Québec | 1.542.056 | 7.546.131 |
Saskatchewan | Regina | 651.036 | 968.157 |
Nuurdwaast-Teritoorien | Yellowknife | 1.346.106 | 41.464 |
Nunavut | Iqaluit | 2.093.190 | 29.474 |
Yukon | Whitehorse | 482.443 | 30.372 |
Politiik Bewerke
Kanada as sant 1949 lasmaat faan NATO. Det as uk sant 1931 lasmoot faan det Commonwealth of Nations.
Wiartskap Bewerke
Uun't juar 2017 woon Kanada 159.1 miljarden kubikmeetern faan eerdgas. At lun as üüb det füft stääd faan lunen, wat eerdgas wan[3].
Luke uk diar Bewerke
Commonskategorii: Kanada – Saamlang faan bilen of filmer
Wikimedia Atlas: MKanada – Geograafisk an histoorisk koorden
Futnuuten Bewerke
- ↑ Aboriginal languages, Statistics Canada, 2009-10-05
- ↑ https://web.archive.org/web/20121005164451/http://www12.statcan.ca/english/census06/data/popdwell/Table.cfm?T=101&SR=1&S=1&O=A
- ↑ Country Comparisons: Natural gas – production, CIA World Factbook. Archiwiaret faan det originool di 5. Maarts 2022. Ufrepen di 5. Maarts 2022.
Koordinaaten: 56° N, 109° W