Madagaskar
![]() |
Madagaskar [madaˈgaskar], amtelk Republiik Madagaskar (üüb Malagasy: Repoblikan’i Madagasikara, üüb Fraansöösk: Madagascar [ma.da.ɡas.kaʁ] ( ) an République de Madagascar) as en eilunstoot, wat uun a Indisk Ootseaan leit, uun a uast faan Mosambik. At lun hee 22.434.400 lidj (2014)[1]. At hoodsteed as Antananarivo.


Geografii Bewerke
Geograafisk Laag Bewerke
Koord faan Madagaskar |
Madagaskar as det fjuardgratst eilun faan a wäält. At lun leit twesken 12° an 26° (faan a nuurd tu a süüd) an 43° an 51° (faan a waast tu a uast).
Lunskap Bewerke
Berger Bewerke
Berger uun Madagaskar san: de Maromokotro Berig (2876 m), de Andranofito Berig (1752 m), an de Vohimanga Berig (1038 m).
Steeden Bewerke
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
# | Steed | Lidj (2018)[2] |
---|---|---|
1 | Antananarivo | 1.274.225 |
2 | Toamasina | 325.857 |
3 | Antsirabe | 246.354 |
4 | Mahajanga | 246.022 |
5 | Fianarantsoa | 191.776 |
6 | Toliara | 168.756 |
7 | Antsiranana | 129.320 |
8 | Sambava | 84.039 |
9 | Imerintsiatosika | 69.953 |
10 | Antalaha | 67.888 |
Indialing faan Ferwalting Bewerke
Sant 2009 hee Madagaskar trii-an-twuntig regiuunen (üüb Malagasy: faritra).
# | Regiuun | Grate (km²)[3] | Lidj (2018)[4] | Hoodsteed |
---|---|---|---|---|
1 | Alaotra-Mangoro | 31.948 | 1.255.514 | Ambatondrazaka |
2 | Amoron'i Mania | 16.141 | 833.919 | Ambositra |
3 | Analamanga | 16.911 | 3.618.128 | Antananarivo |
4 | Analanjirofo | 21.930 | 1.152.345 | Fenoarivo Atsinanana |
5 | Androy | 19.317 | 903.376 | Ambovombe |
6 | Anosy | 25.731 | 809.313 | Taolagnaro |
7 | Atsimo-Andrefana | 66.236 | 1.799.088 | Toliara |
8 | Atsimo-Atsinanana | 18.863 | 1.026.674 | Farafangana |
9 | Atsinanana | 21.934 | 1.484.403 | Toamasina |
10 | Betsiboka | 30.025 | 394.561 | Maevatanana |
11 | Boeny | 31.046 | 931.171 | Mahajanga |
12 | Bongolava | 16.688 | 674.474 | Tsiroanomandidy |
13 | Diana | 19.266 | 889.736 | Antsiranana |
14 | Fitovinany[5] | 19.605 | Manakara | |
15 | Ihorombe | 26.391 | 418.520 | Ihosy |
16 | Itasy | 6993 | 897.962 | Miarinarivo |
17 | Matsiatra-Ambony | 21.080 | 1.447.296 | Fianarantsoa |
18 | Melaky | 38.852 | 309.805 | Maintirano |
19 | Menabe | 46.121 | 700.577 | Morondava |
20 | Sava | 25.518 | 1.123.013 | Sambava |
21 | Sofia | 50.100 | 1.500.227 | Antsohihy |
22 | Vakinankaratra | 16.599 | 2.074.358 | Antsirabe |
23 | Vatovavy[6] | 19.605 | Mananjary |
Histoore Bewerke
Madagaskar wurd 1896 efter kriiger 1883–1896 jin at Köningrik faan Merina en fraansöösk kolonii. Et jeew 1946-1947 en staheu jin fraansöösk ferwalting, wat ei tu brud kaam. At lun wurd 26. Jüüne 1960 suwereen. Philibert Tsiranana wiar de iarst president.
Politiik Bewerke
Madagaskar as en republiik. A president faan't lun sant 2014 as Hery Rajaonarimampianina.
Bütjenpolitiik Bewerke
Madagaskar as lasmoot faan dön Feriand Natschuunen sant 20. September 1960.
Wiartskap Bewerke
At weering faan't lun as de Ariary, wat faan det Sentraalbeenk faan Madagaskar ütjbroocht wurt.
Kwelen an Futnuuten Bewerke
- ↑ www.citypopulation.de
- ↑ Madagascar: Republic of Madagascar, citypopulation.de
- ↑ Madagascar: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Madagascar: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Sant de 11. August 2021
- ↑ Sant de 11. August 2021
Algeerien |
Angoola |
Beniin |
Botsuana |
Burkiina Faaso |
Burundi |
Dschibuuti |
Egypten |
Elfenbianküst |
Ekwatoriaal-Guinea |
Eritrea |
Eswatini |
Ethioopien |
Gabuun |
Gambia |
Ghaana |
Guinea |
Guinea-Bissau |
Kameruun |
Kap Verde |
Keenia |
Komooren |
Demokraatisk Republiik Kongo |
Republiik Kongo |
Lesotho |
Libeeria |
Liibyen |
Madagaskar |
Madelaafrikoons Republiik |
Malaawi |
Maali |
Marokko |
Mauretaanien |
Mauritsius |
Mosambik |
Namiibia |
Niiger |
Nigeeria |
Ruanda |
Sambia |
São Tomé an Príncipe |
Seenegal |
Seschelen |
Sierra Leone |
Simbabwe |
Somaalia |
Süüdaafrika |
Sudaan |
Süüdsudaan |
Tansania |
Toogo |
Tschad |
Tuneesien |
Uganda
Lunen mä ünseeker staatus:
Somaalilun |
Waastsahara