Madagaskar
![]() |
Madagaskar [madaˈgaskar], amtelk Republiik Madagaskar (üüb Malagasy: Repoblikan’i Madagasikara, üüb Fraansöösk: Madagascar [ma.da.ɡas.kaʁ] ( ) an République de Madagascar) as en eilunstoot, wat uun a Indisk Ootseaan leit, uun a uast faan Mosambik. At lun hee 22.434.400 lidj (2014)[1]. At hoodsteed as Antananarivo.
GeografiiBewerke
Geograafisk LaagBewerke
Koord faan Madagaskar |
Madagaskar as det fjuardgratste eilun faan a wäält. At lun leit twesken 12° an 26° (faan a nuurd tu a süüd) an 43° an 51° (faan a waast tu a uast).
LunskapBewerke
BergerBewerke
Berger uun Madagaskar san: de Maromokotro Berig (2876 m), de Andranofito Berig (1752 m), an de Vohimanga Berig (1038 m).
Indialing faan FerwaltingBewerke
Sant 2009 hee Madagaskar trii-an-twuntig regiuunen (üüb Malagasy: faritra).
# | Regiuun | Grate (km²)[2] | Lidj (2018)[3] | Hoodsteed |
---|---|---|---|---|
1 | Alaotra-Mangoro | 31.948 | 1.255.514 | Ambatondrazaka |
2 | Amoron'i Mania | 16.141 | 833.919 | Ambositra |
3 | Analamanga | 16.911 | 3.618.128 | Antananarivo |
4 | Analanjirofo | 21.930 | 1.152.345 | Fenoarivo Atsinanana |
5 | Androy | 19.317 | 903.376 | Ambovombe |
6 | Anosy | 25.731 | 809.313 | Tôlanaro |
7 | Atsimo-Andrefana | 66.236 | 1.799.088 | Toliara |
8 | Atsimo-Atsinanana | 18.863 | 1.026.674 | Farafangana |
9 | Atsinanana | 21.934 | 1.484.403 | Toamasina |
10 | Betsiboka | 30.025 | 394.561 | Maevatanana |
11 | Boeny | 31.046 | 931.171 | Mahajanga |
12 | Bongolava | 16.688 | 674.474 | Tsiroanomandidy |
13 | Diana | 19.266 | 889.736 | Antsiranana |
14 | Fitovinany[4] | 19.605 | Manakara | |
15 | Ihorombe | 26.391 | 418.520 | Ihosy |
16 | Itasy | 6993 | 897.962 | Miarinarivo |
17 | Matsiatra-Ambony | 21.080 | 1.447.296 | Fianarantsoa |
18 | Melaky | 38.852 | 309.805 | Maintirano |
19 | Menabe | 46.121 | 700.577 | Morondava |
20 | Sava | 25.518 | 1.123.013 | Sambava |
21 | Sofia | 50.100 | 1.500.227 | Antsohihy |
22 | Vakinankaratra | 16.599 | 2.074.358 | Antsirabe |
23 | Vatovavy[5] | 19.605 | Mananjary |
HistooreBewerke
Madagaskar wurd 1896 efter kriiger 1883–1896 jin at Köningrik faan Merina en fraansöösk kolonii. Et jeew 1946-1947 en staheu jin fraansöösk ferwalting, wat ei tu brud kaam. At lun wurd 26. Jüüne 1960 suwereen. Philibert Tsiranana wiar de iarst president.
PolitiikBewerke
Madagaskar as en republiik. A president faan't lun sant 2014 as Hery Rajaonarimampianina.
BütjenpolitiikBewerke
Madagaskar as lasmoot faan dön Feriand Natschuunen sant 20. September 1960.
WiartskapBewerke
At weering faan't lun as de Ariary, wat faan det Sentraalbeenk faan Madagaskar ütjbroocht wurt.
Kwelen an FutnuutenBewerke
- ↑ www.citypopulation.de
- ↑ Madagascar: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Madagascar: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Sant de 11. August 2021
- ↑ Sant de 11. August 2021
Algeerien |
Angoola |
Beniin |
Botsuana |
Burkiina Faaso |
Burundi |
Dschibuuti |
Egypten |
Elfenbianküst |
Ekwatoriaal-Guinea |
Eritrea |
Eswatini |
Ethioopien |
Gabuun |
Gambia |
Ghaana |
Guinea |
Guinea-Bissau |
Kameruun |
Kap Verde |
Keenia |
Komooren |
Demokraatisk Republiik Kongo |
Republiik Kongo |
Lesotho |
Libeeria |
Liibyen |
Madagaskar |
Madelaafrikoons Republiik |
Malaawi |
Maali |
Marokko |
Mauretaanien |
Mauritsius |
Mosambik |
Namiibia |
Niiger |
Nigeeria |
Ruanda |
Sambia |
São Tomé an Príncipe |
Seenegal |
Seschelen |
Sierra Leone |
Simbabwe |
Somaalia |
Süüdaafrika |
Sudaan |
Süüdsudaan |
Tansania |
Toogo |
Tschad |
Tuneesien |
Uganda
Lunen mä ünseeker staatus:
Somaalilun |
Waastsahara