Reenium
(Widjerfeerd faan Renium)
![]() |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Reenium, Re, 75 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Auergungsmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 7, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | grä-witj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-15-5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,001 ppm[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 186,207(1)[3] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 135 (188) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 159 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Xe] 4f14 5d5 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 760 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1260 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 2510 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 3640 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | hexagonaal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 21,0 g/cm3 (25 °C)[4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 7–8[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 9,6 · 10−5)[5] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 3459 K (3186 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 5903 K[6] K (5630 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 8,86 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 707 kJ/mol[6] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 33 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 4700 m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 137 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 5,56 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 48 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | −3, −2, −1, 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7[7] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht sür | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −0,276 V (ReO2 + 4 H+ + 4e− → Re + 2 H2O) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,9 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Reenium as en cheemisk element mä det ufkörtang Re an det atoomnumer 75. Hat as en raar, swaar auergungsmetal. Hör nööm komt faan di struum Rhein.
BilenBewerke
Luke uk diarBewerke
Commonskategorii: Reenium – Saamlang faan bilen of filmer
KwelenBewerke
- ↑ 1,0 1,1 Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ↑ A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Rhenium) .
- ↑ CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ↑ N. N. Greenwood, A. Earnshaw: Chemie der Elemente. 1. aplaag. Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 1339.
- ↑ Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bit E-145. Wäärser diar uun g/mol an uun cgs-ianhaiden. Heer amreegent tu SI-wäärs.
- ↑ 6,0 6,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. Uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ↑ A. F. Holleman, E. Wiberg, N. Wiberg: Lehrbuch der Anorganischen Chemie. 101. Auflage. de Gruyter, Berlin 1995, ISBN 3-11-012641-9.
- ↑ 8,0 8,1 Iindraanj tu Rhenium-Pulver uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 30. April 2017 (mä JavaScript).