Tekst üüb Öömrang


Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Teluur, Te, 52
Seerie Hualewmetal
Skööl, Periode, Blook 16, 5, p
Klöör, Skak salwer-witj metalen
CAS-Numer 13494-80-9
Uundial 0,01 ppm[1]
Atomaar [2]
Atoommase 127,60(3)[3] u
Atoomraadius (bereegent) 140 (123) pm
Kovalent-Raadius 138 pm
Van der Waals-Raadius 206 pm
Elektroonen [Kr] 4d10 5s2 5p4
1. Ionisiarang 869,3 kJ/mol
2. Ionisiarang 1790 kJ/mol
3. Ionisiarang 2698 kJ/mol
4. Ionisiarang 3610 kJ/mol
5. Ionisiarang 5668 kJ/mol
6. Ionisiarang 6820 kJ/mol
Füsikaalisk [2]
Tustant fääst
Feranrangen kristaliin an amorf
Kristal triigonaal
Sachthaid 6,24 g/cm3
Hardhaid 2,25
Magnetismus diamagneetisk (Χm = −2,4 · 10−5)[4]
Smoltponkt 722,66 K (449,51 °C)
Köögponkt 1263 K[5] K (990 °C)
Molaar Rüm 20,46 · 10−6 m3/mol
Dampwaremk 114 kJ/mol[5] kJ/mol
Smoltwaremk 17,5 kJ/mol
Faard faan a tuun 2610 m/s bi 293,15 K
Elektrisk struumfeerang 1 · 104 A/(V · m)
Waremkfeerang 3 W/(m · K)
Cheemisk [2]
Oksidatsionstustant −2, (±1), 2, 4, 6
Oksiiden TeO2, TeO3
Sür of baasisk lacht sür
Normoolpotentiaal −1,143 V (Te + 2 e → Te2−)[6]
Elektronegatiwiteet 2,1 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
120Te

0,096 %

2,2 · 1016 a ε ε 1,701 120Sn
121Te

{syn.}

16,78 d ε 1,040 121Sb
121metaTe

{syn.}

154 d IT 0,294 121Te
ε 1,334 121Sb
122Te

2,603 %

stabiil
123Te

0,908 %

>1 · 1013 a ε 0,051 123Sb
124Te

4,816 %

stabiil
125Te

7,139 %

stabiil
126Te

18,952 %

stabiil
127Te

{syn.}

9,35 h β 0,698 127I
127metaTe

{syn.}

109 d IT 0,088 127Te
β 0,786 127I
128Te

31,687 %

7,2 · 1024 a ββ 0,867 128Xe
129Te

{syn.}

69,6 min β 1,498 129I
129metaTe

{syn.}

33,6 d IT 0,106 129Te
β 1,604 129I
130Te

33,799 %

7,9 · 1020 a ββ 2,528 130Xe
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
  Spin (I) γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H) fL bi
B = 4,7 T
uun MHz
123Te 1/2[7] −7,059 · 107[7]
125Te 1/2[7] −8,510 · 107[7]
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken [8]
08 – Ei sünj 07 – Paase üüb

Üübpaase

H- an P-wäärnang H: 332-317-360-412
EUH: nian EUH-wäärnang
P: 201-​261-​280-​308+313 [8]
EU-Gefoorentiaken
ei bekäänd
ei bekäänd
R- an S-wäärnang R: ?
S: ?
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Teluur (lat. tellus „eerd“) as en raar cheemisk element mä det ufkörtang Te an det atoomnumer 52. Hat as en hualewmetal.

Bilen Bewerke

Ferbinjangen Bewerke

Teluriiden Diteluriiden Chalkogeniiden Te(IV)-mineraalen
 
Hessit
Ag2Te
 
 
Calaverit
AuTe2
 
 
Nagyágit
AuPb(Pb,Sb,Bi)Te2–3S6
 
 
Tellurit
TeO2
 
 
Altait
PbTe
 
 
Sylvanit
(Au,Ag)Te2
 
 
Tetradymit
Bi2Te2S
 
 
Zemannit
Mg0,5ZnFe[TeO3]3•4,5 H2O
 

Luke uk diar Bewerke

  Commonskategorii: Teluur – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen Bewerke

  1. Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  2. A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Tellur) .
  3. CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  4. Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bit E-145. Wäärser diar uun g/mol an uun cgs-ianhaiden. Amreegent tu SI-wäärs.
  5. 5,0 5,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. Uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  6. Allen J. Bard, Roger Parsons, Joseph Jordan: Standard Potentials in Aqueous Solution. Marcel Dekker, New York 1985, ISBN 0-8247-7291-1.
  7. 7,0 7,1 7,2 7,3 R. K. Harris, E. D. Becker, S. M. Cabral de Menezes, R. Goodfellow, P. Granger: NMR Nomenclature. Nuclear spin properties and conventions for chemical shifts (IUPAC Recommendations 2001). In: Pure Applied Chemistry. Band 73, Nr. 11, 2001, S. 1795–1818. (PDF; 325 kB).
  8. 8,0 8,1 Iindraanj tu Tellur uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 30. April 2017 (mä JavaScript).