Tekst üüb Öömrang


Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Kadmium, Cd, 48
Seerie Auergungsmetal
Skööl, Periode, Blook 12, 5, d
Klöör, Skak salwer-grä metalen
CAS-Numer 7440-43-9
ATC-Code

D11  AC02

Uundial 0,3 ppm[1]
Atomaar [2]
Atoommase 112,414(4)[3][4] u
Atoomraadius (bereegent) 155 (161) pm
Kovalent-Raadius 144 pm
Van der Waals-Raadius 158 pm
Elektroonen [Kr] 4d10 5s2
Energii 4,2 eV[5]
1. Ionisiarang 867,8 kJ/mol
2. Ionisiarang 1631,4 kJ/mol
Füsikaalisk [2]
Tustant fest
Kristal hexagonaal
Sachthaid 8,65 g/cm3 (25 °C)[6]
Hardhaid 2,0
Magnetismus diamagneetisk (Χm = −1,9 · 10−5)[7]
Smoltponkt 594,22 K (321,07 °C)
Köögponkt 1038 K[8] K (765 °C)
Molaar Rüm 13,00 · 10−6 m3/mol
Dampwaremk 100 kJ/mol[8] kJ/mol
Smoltwaremk 6,2[9] kJ/mol
Faard faan a tuun 2310 m/s bi 293,15 K
Elektrisk struumfeerang 14,3 · 106 A/(V · m)
Waremkfeerang 97 W/(m · K)
Cheemisk [2]
Oksidatsionstustant 2
Oksiiden CdO
Sür of baasisk lacht baasisk
Normoolpotentiaal −0,403 V (Cd2+ + 2 e → Cd)
Elektronegatiwiteet 1,69 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
106Cd

1,25 %

stabiil
107Cd

{syn.}

6,50 h ε 1,417 107Ag
108Cd

0,89 %

stabiil
109Cd

{syn.}

462,6 d ε 0,214 109Ag
110Cd

12,49 %

stabiil
111Cd

12,8 %

stabiil
112Cd

24,13 %

stabiil
113Cd

12,22 %

7,7 · 1015 a β 0,316 113In
113mCd

{syn.}

14,1 a β 0,580 113In
114Cd

28,73 %

stabiil
115Cd

{syn.}

53,46 h β 1,446 115In
116Cd

7,49 %

(3,0±0,3) · 1019 a ββ 116Sn
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
  Spin (I) γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H) fL bi
B = 4,7 T
uun MHz
111Cd 1/2 5,698 · 107 0,00124 21,2
113Cd 1/2 5,961 · 107 0,00135 22,2
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken ütj det EU-föörskraft (EG) Nr. 1272/2008 (CLP),[11] (of ütjwidjet)[10]
02 – Braant fiks gau 06 – Giftag 08 – Ei sünj 09 – Skaaset a natüür

(Flam täält bluas för ünstabiil furmen)

Gefoor

H- an P-wäärnang H: 250-350-330-341-372-410
EUH: nian EUH-wäärnang
P: 273-​391-​210-​260-​281-​308+313-​405-​501Vorlage:P-Sätze/Wartung/mehr als 5 Sätze [10]
EU-Gefoorentiaken
R- an S-wäärnang R: ?
S: ?
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Kadmium (faan greks καδμία kadmía; latiinsk cadmea) as en cheemisk element mä det ufkörtang Cd an det atoomnumer 48. Hat as en auergungsmetal.

Bilen Bewerke

Luke uk diar Bewerke

  Commonskategorii: Kadmium – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen Bewerke

  1. Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  2. A taalen kem miast faan www.webelements.com (Cadmium) .
  3. CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  4. IUPAC, Standard Atomic Weights Revised v2 (Memento faan di 3. Marts 2016 uun't Internet Archive).
  5. Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage. Walter de Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
  6. N. N. Greenwood, A. Earnshaw: Chemie der Elemente. 1. aplaag. 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 1545.
  7. (ütjden faan) David R. Lide: CRC Handbook of Chemistry and Physics. 90. aplaag. (uun't näät: 2010), CRC Press/Taylor and Francis, Boca Raton, FL, Properties of the Elements and Inorganic Compounds, S. 4-142 – 4-147. A wäärser diar uun g/mol an uun cgs-ianhaiden. Amreegent tu SI-wäärs.
  8. 8,0 8,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. Uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  9. K.-H. Schulte-Schrepping, M. Piscator: Cadmium and Cadmium Compounds. In: Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH Verlag, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a04_499.
  10. 10,0 10,1 Iindraanj tu Cadmium (pyrophor) uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 9. August 2016 (mä JavaScript).
  11. Iindrach tu Cadmium uun't Classification and Labelling Inventory faan't Europeesk Chemikaalienagentuur (ECHA), ufrepen di 1. August 2016.