Kwaksalwer
![]() |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Kwaksalwer, Hg, 80 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Auergungsmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 12, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern witj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7439-97-6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ATC-Code | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,4 ppm[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 200,592(3)[3] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 150 (171) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 132 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 155 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Xe] 4f14 5d10 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 4,49 eV[4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 1007,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1810 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | luupen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 13,5459 g/cm3[5] bei 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | entfällt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk (Χm = −2,8 · 10−5)[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 234,32 K (−38,83 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 630,2 K[7] K (357 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | (fest) 14,09 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 58,2 kJ/mol[7] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 2,37[8] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | 0,163[5] Pa bei 293 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 1407 m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 140 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 1,04 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 8,3 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 1, 2, 4[9] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | Hg2O, HgO | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht baasisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | 0,8535 V (Hg2+ + 2 e− → Hg) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 2,00 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar wäärnangen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
MAK-miat | Sweits: 0,005 ml·m−3 bzw. 0,05 mg·m−3[11] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Kwaksalwer (ualgreks ὑδράργυρος Hydrargyros ,luupen salwer‘) as en cheemisk element mä det ufkörtang Hg an det atoomnumer 80. Hat as det iansagst luupen metal an böös giftag.
BilenBewerke
Luke uk diarBewerke
Commonskategorii: Kwaksalwer – Saamlang faan bilen of filmer
KwelenBewerke
- ↑ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ↑ A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Quecksilber) .
- ↑ CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ↑ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik. Band 6: Festkörper. 2. aplaag. Walter de Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 Iindraanj tu Quecksilber uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 11. Januar 2010 (mä JavaScript).
- ↑ Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bit E-145. Wäärser diar uun g/mol an uun cgs-ianhaiden. Heer amreegent tu SI-wäärs.
- ↑ 7,0 7,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. Uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ↑ M. Simon, P. Jönk, G. Wühl-Couturier, S. Halbach: Mercury, Mercury Alloys, and Mercury Compounds. In: Ullmann’s Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH Verlag, Weinheim 2006, doi:10.1002/14356007.a16_269.pub2.
- ↑ Xuefang Wang, Lester Andrews, Sebastian Riedel, Martin Kaupp: Mercury Is a Transition Metal: The First Experimental Evidence for HgF4. Uun: Angewandte Chemie. 119, 2007, S. 8523–8527, doi:10.1002/ange.200703710.
- ↑ Iindrach tu Mercury uun't Classification and Labelling Inventory faan't Europeesk Chemikaalienagentuur (ECHA), ufrepen di 1. August 2016.
- ↑ Schweizerische Unfallversicherungsanstalt (SUVA): Aktuel MAK- an BAT-wäärser