Sink
cheemisk element
"Sink" uun ööder spriakwiisen
![]() |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Sink, Zn, 30 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Auergungsmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 12, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | blä-grä | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-66-6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,012 %[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 65,409 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 135 (142) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 122 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 139 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ar] 3d10 4s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 906,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1733,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | hexagonaal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 7,14 g/cm3 (25 °C)[3] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk ( = −1,6 · 10−5)[4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 692,68 K (419,53 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 1180 K[5] K (907 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 9,16 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 115 kJ/mol[5] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 7,35 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 3700 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 388[1] J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 16,7 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 120 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | amfoteer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −0,7926 V (Zn2+ + 2 e− → Zn) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,65 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Sink as en cheemisk element mä det sümbool Zn an det atoomnumer 30. Hat as en auergungsmetal. Di nööm komt faan sjiisk Zink, det ment uk tinj.
BilenBewerke
SIMS spektrum faan a isotoopen
KwelenBewerke
- ↑ 1,0 1,1 Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ↑ A taalen kem faan www.webelements.com (Zink), wan ei ööders uunden.
- ↑ N. N. Greenwood an A. Earnshaw: Chemie der Elemente, 1. aplaag, VCH, Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 1545.
- ↑ David R. Lide: CRC Handbook of Chemistry and Physics: A ready-reference book of chemical and physical data, 90. aplaag, CRC Taylor & Francis, Boca Raton Fla. 2009, ISBN 978-1-4200-9084-0, Section 4, S. 4-142 bis 4-147. A taalen san bereegent üüb g/mol an uun cgs-ianhaiden uunden. Heer san jo tu SI-ianhaiden amreegent.
- ↑ 5,0 5,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. uun: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ↑ 6,0 6,1 Iindrach ütj det CLP-föörskraft tu CAS-Nr. 7440-66-6 uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA (brükt JavaScript)
- ↑ Iindraanj tu Zink uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA (mä JavaScript)
Luke uk diarBewerke
Commonskategorii: Sink – Saamlang faan bilen of filmer
Wikibooks: Sink (sjiisk)